Plugga effektivt: 10 tekniker granskade i 399 studier

En referensöversikt som publicerades 2013 av John Dunlosky och fyra kollegor rankade tio studietekniker utifrån 399 kartlagda studier. Bara två fick högsta betyg: självtestet, som tvingar fram svaret ur minnet, och utspridningen, som fördelar passen över tid. Omläsning och överstrykning, de två vanligaste metoderna som elever uppger i enkäter, förbättrar inte resultaten på ett tillförlitligt sätt.

Rapporten från 2013: två tekniker i topp

Översikten heter ”Improving Students’ Learning With Effective Learning Techniques”. Den är signerad John Dunlosky och fyra medförfattare och publicerades i Psychological Science in the Public Interest i januari 2013. Där granskas 10 tekniker, från omläsning till självtest. Urvalet bygger på hur allmängiltiga vinsterna är, från en målgrupp till en annan och från ett innehåll till ett annat.

Gregory Donoghue och John Hattie tog översiktens underlag vidare i en metaanalys som publicerades 2021 av Frontiers in Education: 399 refererade studier, varav 242 gick att använda kvantitativt. Materialet omfattar totalt 1 619 effekter hos 169 179 deltagare. Medelvärdet ligger på d = 0,56. Utspridd övning toppar de tio teknikerna (d = 0,85), före självtestet (d = 0,74).

Författarnas rangordning följer den ordningen. Två tekniker får bedömningen hög nytta: självtestet och utspridd övning. Fem tekniker klassas som låg nytta, bland dem omläsning och överstrykning. I sammanställningen från 2021 får överstrykning och sammanfattning tabellens två svagaste effekter.

Självtest: gapet som växer med dröjsmålet

Självtest innebär att svaret tas fram ur minnet: svara på en fråga, recitera en lektion, göra om en uppgift utan facit. Henry Roediger och Jeffrey Karpicke jämförde två studieupplägg på vetenskapliga texter: läsa om avsnittet, eller skriva ner allt man kom ihåg, utan rättning (Psychological Science, 2006).

Fem minuter efter studiet hade omläsningen en liten ledning: 81 % återgivning mot 75 %. Två dagar senare hade ordningen vänt (68 % mot 54 %), och självtestets försprång höll i sig efter en vecka (56 % mot 42 %).

Rapporten från 2013 ger självtestet hög nytta, grundat på effekter hos elever i olika åldrar och nivåer. Den dokumenterar också en praktisk detalj: självtest med rättning av felen fungerar bättre än självtest utan rättning, och fördelen framför omläsning bedöms som ”extremt robust”.

Utspridning: samma arbete, bättre placerat

Utspridd övning fördelar samma mängd arbete på pass som skiljs åt av dagar. Massad övning koncentrerar den till ett enda block, som när man pluggar kvällen före provet.

Fyra metaanalyser i Donoghues och Hatties material täcker omkring 300 studier som jämför utspritt med massat, med en medeleffekt på 0,60. I matematik fördelade Doug Rohrers och Kelli Taylors experiment (Applied Cognitive Psychology, 2006) 10 uppgifter på två pass med en vecka emellan, medan en andra grupp körde samma 10 uppgifter i ett enda pass. Efter en vecka liknade grupperna varandra; efter fyra veckor nådde den utspridda gruppen 64 % rätt mot 32 %, utan fler övningar.

Kombinationen av de två vinnande teknikerna har ett namn: successiv återinlärning. Det handlar om att återge ett innehåll tills det sitter, och sedan återkomma till det i utspridda pass. I Katherine Rawsons och hennes kollegors experiment (Journal of Experimental Psychology: Applied, 2018) hölls, vid lika många återgivningar, 68 % av det som fördelats på tre utspridda pass efter en vecka, mot 26 % när de tre återgivningarna klämdes in i ett enda pass.

Omläsning och överstrykning: publikens två favoriter

I enkäterna som citeras i rapporten från 2013 toppar omläsning och överstrykning metoderna som eleverna uppger att de använder. Båda tillhör de fem tekniker som klassas som låg nytta.

Omläsning gör texten bekant, och bekantskapen göder självförtroendet. I Roedigers och Karpickes experiment trodde de studenter som läst om att lyckas bättre än de som testat sig; en vecka senare var det faktiska resultatet det omvända. Sammanställningen från 2021 noterar dessutom en bieffekt av överstrykning: den kan hämma förmågan att dra slutsatser, och bidraget till resultaten är svagt.

Vad klassrummet och hemmet kan ändra på

Rapporten från 2013 listar direkta tillämpningar för undervisningen. En lektion kan inledas med ett kort test med rättning om det viktigaste från förra lektionen. Viktiga begrepp tas upp igen under flera pass. För övningarna krävs ingen extra uppgiftsmängd: varje uppsättning behåller dagens uppgifter, och liknande repetitioner återkommer i följande uppsättningar (Rohrer och Taylor, 2006).

Hemma går samma grepp att överföra: frågor som kräver att svaret tas fram, med omedelbar rättning; pluggtider utspridda över flera dagar. För att bedöma vad som sitter är det fördröjda testet fortfarande referensen (Roediger och Karpicke, 2006).

Stella: quiz i lektionerna, en serie dagar

Stella är en inlärningsapp för barn mellan 4 och 17 år och deras föräldrar. Innehållet skiftar form med åldern: ljud för de yngsta, 4-6 år, korta lektioner därefter.

Upplägget återanvänder de två tekniker som rapporten från 2013 placerar i topp. När en lektion tar slut får det rättade quizet svaret att tas fram ur minnet, som i självtestet i studierna. Serien av dagar räknar i stället de dagar då minst en lektion slutförts: framstegen sprids ut över veckorna.

Poängen visas efter varje quiz, och varje kurs avslutas med ett slutquiz. En instrumentpanel ger föräldrarna överblick, och personuppgifterna stannar på enheten. Konton för barn under 13 år kräver förälderns samtycke, i enlighet med COPPA.